En Blogg för att sprida tankar, ideér, inspiration, engagemang och arbetsglädje


Tanken med den här bloggen är att kunna sprida tankar, ideér och inspiration som kan vara till hjälp för att ge våra gäster god service och ett trevligt bemötande. Förhoppningsvis kan ni också få tips på hur ni kan förmedla lite matnyttig information kring ekologiska livsmedel och andra miljömedvetna val som vi gör till våra gäster.

Ta hjälp av checklistan och fundera på vad ni kan göra för era gäster. Vänd och vrid på punkterna och fundera på vad det finns för olika möjligheter. Vad är bra och vad kan vi göra bättre.

Har ni något ni vill dela med er av så gör gärna en kommentar i slutet av inlägget. Instruktioner hittar ni i sidhuvudet precis ovan.Det går också bra att höra av sig på telefon eller mail så kommer vi ut till er.



Visar inlägg med etikett Smått och gott. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Smått och gott. Visa alla inlägg

onsdag 22 december 2010

Bättre sent än aldrig!



Representanter från projektet Hållbar kompetens reste i oktober till Rom för att lära sig mer om hur staden arbetar med ekologisk mat i Roms skolor.
Måltidsorganisationen skiljer sig en hel del från den vi har i Sverige. Roms stad är en föregångare inom användandet av ekologisk mat i skolkök, där närmare 100 % av maten som serveras i skolorna är ekologisk och Rom är således mycket framstående på området. Staden har under många år arbetat strategiskt med dessa frågor och lyckats mycket väl i sitt arbete. Syftet med studiebesöket var att lära oss mer om hur man arbetar med ekologisk mat och bemötande i Roms skolor.
Gruppen som reste till Rom upplevde med koppling till bilden här ovan att styrningen inom måltidsverksamheten var relativt herarkisk och att personalen i köken var oerhört styrda av kommunen och dess ledning.
Här är fyra glada och stolta medarbetare i ett skolkök i Rom!

Om ni är intresserade av hela Romrapporten kan ni kontakta oss så mailar vi den till Er!

Trevlig Jul!
Hälsningar Anna och Viktoria

fredag 17 december 2010

Julrecept


Rödkålssallad med apelsin och rostade solroskärnor½ huvud färsk rödkål
2 apelsiner
1 dl solroskärnor
1 dl olivolja
2 msk apelsinjuice(koncentrat)
1 msk färsk finriven ingefära
Salt
Svartpeppar

Rosta solroskärnorna och låt dem svalna.
Finstrimla rödkålen.
Dela apelsinerna i mindre bitar.
Blanda olivolja, apelsinjuice och kryddor.
Blanda samman alla ingredienser och smaka av med mer kryddor ev.
Låt salladen stå och dra minst ett par timmar för att smakerna ska komma fram.
Går bra att spar flera dagar.

5-minuters kola!
2 ½ dl socker
5 msk kakao
10 msk sirap
225 g smör
5 tsk vaninilinsocker
Går utmärkt att smaksätta kolan med ex nötter, mandel eller polkagrisar.
Använd en tjockbottnad kastrull. Lägg i alla ingredienser i den kalla kastrullen och låt det koka på svag värme ca 5 minuter. För att se om kolan är klar gör ett kulprov. Häll ner lite kolasmet i ett glas med iskallt vatten. Om smeten går att forma till en kula är den klar.
Klä en form med bakplåtspapper och häll i smeten. Låt den stelna. Skär då kolan i lagom stora fyrkanter och slå in dem i smörpapper.
Fantastiskt gott julgodis och framför allt väldigt lätt att göra.

Lycka till önskar Anna!

Julkuriosa


Våra jultraditioner

Många av våra jultraditioner är en förening av gamla svenska traditioner blandade med inslag från främmande land. Från 1700-talet har vi det första belägget för en ljusklädd Lucia, invandrad från Tyskland liksom den klädda julgranen. Bägge dök upp i herrgårdsmiljö där man tydligen hade utländska kontakter.

Julgranen blev allmän under 1800-talets slut och den julklappsutdelande jultomten först under 1900-talet. Jultomten är för övrigt en blandning av vår lilla gråklädda gårdstomte och den rödklädde St. Nikolaus. Tidigare hade framför allt julbocken, som stod för mycket julhyss i forna tiders bondesverige, varit anlitad om man hade någon julklappsutdelare överhuvudtaget. 1900-talet har gett oss både adventsljus, adventskalender, adventsstjärnor och adventsstakar, också de med tyskt påbrå medan Kalle Anka kommer från det stora invandrarlandet USA. Kalkonen och misteln har anglosaxiska anor.

Julgranen
Började med en kvistad gran
Långt innan vi satte in julgranen i stugan ställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. Det var ett tecken på att julefriden hade inträtt men det var också ett skydd mot farliga makter. Detta skedde på Tomasdagen den 21 december.

Julgranen kommer från TysklandMen så uppenbarade sig den klädda, ljusprydda inomhusgranen. Traditionen kommer från Tyskland och den första kända klädda granen är från 1741 och fanns på herrgården Stora Sundby i Södermanland. Ljusen var av vax, den var klädd med gotter och julklapparna var placerade under granen.

I slutet av 1800-talet blir julgranen allmän. Från herrgårdar, prästgårdar och skollärarboställen sprider den sig i bygderna. Var stugan trång placerades granen på en pall, på bordet eller hängdes i taket. Även i förmögna familjer förekom det att man hade en gran stående på bordet. Detta var speciellt vanligt i julgranens hemland Tyskland. Det är även därifrån de första julgransprydnaderna och julklapparna, som mekaniska leksaker och dockor, kommer. När julgranen väl slagit igenom vid 1800-talets slut framkom den i en mängd varianter. I små låga stugor med trångt om utrymme hängdes den i taket och i andra stugor fick den stå på ett bord. Hade man rymligt var den hög och stod i en julgransfot på golvet och nådde upp i taket.

JulgransprydnaderEnklare granar kläddes med ätliga prydnader som äpplen, russin, nötter och pepparkaksfigurer. Stora marknadskarameller hängdes gärna i de lite större granarna och hemtillverkade girlanger av silkespapper nådde från toppen till nedersta grenen. Hade man råd köpte man glittergirlanger och flaggor, både svenska och utländska. En fattig familj däremot kanske bara hade råd med små papperstussar av brunt omslagspapper.

En brokig granAnnorlunda var det med julgranen i ett rikt och välbärgat hem. Granen ingick som en del i inredningen och visade herrskapets estetiska sinne och dyrbara smak. Böcker och tidningar gav inspiration och tips. Här fanns den brokiga granen med tyska prydnader i form av glaskulor, istappar, påsar, korgar och strutar med godis, leksaker, flaggor och en mängd fina bokmärkesänglar. Men det dög inte med bara köpta saker, man skulle göra sitt eget, vilket var en dygd i en borgerlig familj. Som exempel på detta klipptes t.ex. snökristaller i vitt papper som sattes på yttersta grenspetsen.

Nordiska museets granEn brokig gran finns i Nordiska museets stora hall varje jul. Prydnaderna är gjorda av Maria Flink, författare till boken Granna granen och är ett fint exempel på det sena 1800-talets brokiga gran. I utställningen Traditioner finns i en salong exempel på den vita och silvriga granen, en annan av det senare 1800-talets modegranar. Prydnaderna på den är ur museets samlingar.
Mer julgransfakta och tips för julgranen hittar du här: http://www.juligen.se/jul.php?sid=161
(Källa: Nordiska Muséet)

Ett litet smakprov från en rolig hemsida jag hittat:)
http://www.juligen.se

God-Jul och ett riktigt Gott Nytt År!
Önskar vi er!
Anna,Viktoria och Katarina

söndag 5 december 2010

Lyckoslanten - ett lyckokast

God morgon!

Det finns en kul tidning om pengar som heter Lyckoslanten som Swedbank och Sparbankerna ger ut. I det senaste numret, Nr 4/2010, är temat skolmat och i numret innan det, Nr 3/2010, var temat handel. Här finns mycket läsvärt och det går att beställa tidningen till er skola. Här finns lektionstips för lärare och förhoppningsvis kan ni hitta gemensama ämnen att samarbeta kring här. Dessutom finns det en rolig serie som heter Spara och Slösa. I numret med tema Skolmat handlar den om alla fördelar med att äta skolmat.

Till Lyckoslanten

Lyckoslanten Nr 4 / 2010 Tema skolamat

Lyckslanten Nr 3 / 2010 Tema Handel

lördag 27 november 2010

Kalvins hälsocirkel

Hej
Här kommer tips på en bra hemsida som kan vara bra för er som har lite mindre gäster. Dela gärna med er av hemsidan till pedagoger.


Med Kalvins hälsocirkel visar att det är viktigt att sova bra, äta ordentligt, vara vaken för nya intryck och röra på sig. Här finns också spel, lekar, gåtor och mycket annat spännande.

Vill du läsa mer klicka här Till Kalvin

En god hälsa grundläggs framför allt i barndomen och är en förutsättning för att våra barn ska utvecklas, lära och klara av de dagliga rutinerna. Genom en holistisk syn d v s att ta särskild hänsyn till helheten i hälsocirkeln, ökar vi förståelsen och grundlägger en bättre hälsa.
Att äta och dricka hälsosamt samt att uppleva, röra sig och sova är viktigt för våra barns utveckling och inlärning. Rätt kost i kombination med sinnesupplevelser, rörelse och sömn gör att barnen växer och blir starka samt utvecklar förmågan till socialt samspel och god känsloutveckling. Det är viktigt att förstå att denna kombination är en förutsättning, för att ge våra barn de resurser, strategier och redskap som krävs för att de ska klara av sina dagliga rutiner och utvecklas väl.

fredag 26 november 2010

Inspiratör i verkligheten

Från Serveras hemsida
Jamie Oliver var först. Melker Andersson och t.o.m. Bert Karlsson har gjort det. De är TV profiler och kändisar som kämpar för bättre skolmat.




Men bortom TV-rutan finns det inspiratörer som jobbar i verkligheten och försöker göra det bästa för att förbättra skolmaten, trots en tajt budget och kräsna gäster.
En av dom är Gunilla Berggren, inköpsansvarig vid Malmö Skolrestauranger.
Gunilla vann nyligen utmärkelsen "Årets inspiratör" vid Stora måltidsdagen 2010. Juryns motivering var följande:
"En kvalitetsmedveten måltidsutvecklare som verkligen fokuserar på matgästerna. Hon inspirerar sina kollegor och sätter press på grossister och livsmedelsindustrin. För henne är ingenting omöjligt."

Beslutsam och uthållig
Det man slås av när man pratar med Gunilla är att hon förmedlar en lugn beslutsamhet och stor tillfredsställelse i det hon gör. Att förändra en verksamhet där man dagligen serverar 35 000 luncher kräver uthållighet men i gengäld är belöningen desto större.
För Gunillas del började det med ett brinnande intresse för mat, ekologi och att få utväxling av de råvaror som används i skolrestaurangerna och hon får det att låta enkelt. - Man bestämmer sig och tar ett beslut. Det är ett långsiktigt arbete, säger Gunilla.

Kan du ge exempel på några konkreta saker ni gjort?
Vi har försökt gå tillbaka till egen produktion. En försvinnande liten del av det vi serverar är halvfabrikat. Vi vill bevara glädjen i matlagningen och ta tillvara den kunskap som finns. Vi lyfter fram goda exempel i verksamheten och så träffas vi kontinuerligt för att inspirera varandra. På loven brukar vi t.ex ha egna utbildningar och träffa andra i samma bransch. Det är så lätt att bli hemmablind annars, säger Gunilla.

Hur får man ekonomi och kvalitet att gå ihop när det gäller skolmat?Lagar man maten själv från grunden så får man bättre ekonomi. Vi har försökt hitta en bra mix. Vi lagar egna soppor, såser, gratänger och grytor. Kycklingklubbor, panerad fisk och köttbullar är sånt som vi fortfarande köper i halvfabrikat. Ett knep är att rensa lite bland halvfabrikaten. Ta t.ex. reda på vilka kryddor som finns i kryddblandningar. Välj ut några smaksättare och ersätt kryddblandningarna. Då kan du lägga mellanskillnaden på en ekologisk produkt utan att det totala portionspriset blir högre.

Sätter press på leverantörerna
Gunilla har gjort sig känd för att sätta press på grossisterna i livsmedelsindustrin. Hennes idéer har, i slutänden, bidragit till bra lösningar för båda parter.
- Vi har jobbat med våra leverantörer för att få fram skräddarsydda produkter, t.ex. ekologiska. Ibland har vi hittat något på konsumentsidan och sett till att leverantören förpackat dem även för storkök. Dessutom ställer vi små men viktiga krav i upphandlingar. Det ska vara bra produkter och då gäller att vara påläst och veta vad man vill ha, säger Gunilla.

Ni har ju barn som kunder. Är de en kräsen målgrupp?
- Det går alltid att hitta rätter som barnen föredrar och jobba utifrån dem. Igenkänning är vikigt. När vi provar en ny rätt lagar två kök 100 portioner per kök och har som alternativ en dag. Sen frågar vi barnen vad de tyckte. Man får inte låta sig nedslås av att det inte går bra första gången. Igenkänningsprocessen måste komma igång.

Du har drivit det här arbetet i många år. Vad är belöningen?- Det är roligt och tillfredställande att veta att vi har bra råvaror och kontroll på vad vi har i våra recept . Vi behöver inte bekymra oss över debatten med tillsatser och väljer halvfabrikaten med omsorg. Jag vill inte servera Malmös barn något som jag inte stoppar i mina egna, säger Gunilla.

Gunilla tipsar
Jobba med förändring inför varje matsedelsperiod 2-4 nya recept är hanterbart.
Ifrågasätt produkter – En basrätt förändras genom att byta köttslag och smaksättning. Det blir en ny rätt som fortfarande är trygg och igenkänd.
Ha helt vegetariska dagar. Lyft fram rätterna istället för att gömma undan dem.
Blanda ekologisk nötfärs med konventionell fläskfärs för att komma runt brister i utbudet. Använd vilt och lamm.
Ha inspirationsträffar med leverantörer. Lite fritt skapande leder ofta till nya recept och produkter
Satsa på miljösmarta lösningar och stirra dig inte blind på det ekologiska inslaget.
Involvera/informera föräldrar
Involvera barnen t.ex. genom ett matråd

onsdag 24 november 2010

Julen är här!

Nu är det första advent och julen närmar sig med stormsteg. Varför inte bjuda på lite kul information om pepparkakan, risgrynsgröten eller Lucia.


Kakor med anor
Det första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige daterar sig ända tillbaks till 1300-talet, när nerskrivna kostnader för inköp av råvaror tydligt anger
att man bakade pepparkakor till bröllopet mellan kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur. Men ännu på 1500-talet importerades pepparkakor. Gustav Vasa skriver i ett brev om ett skepp som förlist vid södra Öland och blivit helt sönderslaget så att dess last med bland annat pepparkakor blivitt fördärvat. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor, och såldes som medicin för diverse åkommor på apoteken. Unionskungen Hans ordinerades pepparkakor mot sitt dåliga humör av sin doktor, och fortfarande lever myten att man blir snäll av dem.


Gå som katten kring het gröt
Risgrynsgröten äts året om, men det är också en traditionell julrätt. Gröten äts oftast med kanel, socker, smör eller saftsås. Ibland lägger man en skalad mandel i g gröten och enligt folktron blir den som får mandeln gift följande år.

Natten går tunga fjät
Lucia firas den 13 december och markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien i Italien. Vår svenska tradition har sitt ursprung i både hedniska och kristna seder. Enligt folktron var Lucianatten en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde bland annat att djuren kunde tala under denna natten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man genom att äta och dricka lite extra. Under den sista tiden med den julianska kalenderräkningen, det vill säga innan den nuvarande gregorianska kalendern infördes under 1700-talet, innföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet. Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som kan kopplas till ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa
och som dog på 300-talet.


Den här informationen hittade jag i Dafgårds kundtidning RÄTT 10.

lördag 20 november 2010

Vi äter rester men gör inga nya rätter av dem



Hittade några roliga rader i G-P idag. Förhoppningvis är det något som passar att använda sig av i köket både hemma och i jobbet.

Ur G-P den 20 november
Endast tre procent av svenskarna gör nya rätter av sina matrester. Det visar en undersökning om mathushållningen som Lantmännen har gjort. 80 procent av svenskarna uppger att de äter rester en eller flera gånger i veckan och 11 procent uppger att de gör det varje dag. Med pocket bocken "Var rädd om maten" vill Lantmännen uppmuntra oss att tänka om och tänka nytt med matresterna.


Boken handlar om hur du kan laga något gott Dag 1 och använda det som
blir över till ännu en spännande måltid Dag 2.
En bok att spara för att sluta slänga.

Bra mat är värd att vara rädd om. Hur du får ut det mesta av din matkasse och
50 recept för 100 dagar finns nu i en pocketbok som du kan beställa här.

Boken skickas mot postförskott och kostar 35 kronor inklusive frakt.

torsdag 18 november 2010

En dag tillägnad maten, barnen och framtiden


God morgon!
I går var jag på Findus och Skånemejeriers inspirationsdag med föreläsningar kring temat Rätt mat ger rätt möjligheter. En bra dag tillägnad maten, barnen och framtiden med flera bra föreäsare. Pär Bergqvist från 100 skolrestauranger på 1 år var där och berättade om sina besök på skolrestauranger runt om i Sverige. Det var mycket bra så glöm inte att sätta ett stort kryss i almanackan den 7 december för då kommer Pär att dyka upp på Burgården för att dela med sig av sina erfarenheter till alla deltagare i Hållbar Kompetens. Intressant och inspirerande.

Själv har inte haft några stjärnor att dela ut som Pär men kan skryta med att jag också under det här året har besökt 100 skolrestauranger. Det har varit ett roligt år med många nya bekantskaper och jag hoppas därför att så många som möjligt dyker upp den 7 december.

onsdag 17 november 2010

Kul ställe att hitta inspiration på

Här finns det ett kul ställe att hitta inspiration på. Vällagat ligger i Gårda och påminner lite om en skolrestaurang men har endast vuxna lunchgäster. Här serverar man cirka 800 lunchgäster per dag. Här kommer lite bilder som förhoppningsvis kan fungera som inspiration och skall ni göra ett studiebesök så kan jag rekommendera Vällagat. Titta på hur de skapar en inbjudande miljö och delar med sig av information till sina gäster. Det gäller att marknadsföra sig själv.

Varje dag erbjuds fyra varmrätter för 70 kronor. För samma pris kan du komponera din egen sallad på räkor, kyckling och skinka. Ständiga rätter är också hamburgare och klassiska raggmunkar.Till varmrätterna följer ett bra salladsbord med dressingar och flera olika färska bröd.

Här kan du titta på menyn

Ha en härlig dag! // Katarina









söndag 14 november 2010

Det är så roligt att det nu är många som är inne och tittar på Bloggen och att den nu fungerar som ett sätt att sprida inspiration till varandra.

I fredags pratade jag med Camilla på Hulanskolan i Lerum. Hon berättade att hon sett en bild med fina kryddburkar som var tagen på Nordhemsskolan i Linnestaden. Camilla ringde dit och pratade med personalen och fick tipset att ringa vidare till Santa Maria. Det hela slutade med ett besök från Santa Maria och nu är alla kryddburkar utbytta till nya fräscha. Camilla är också på gång med att ordna så att det finns information om mat och miljö på skolans hemsida. Det är också många som har varit nyfikna på Camillas sätt att ordna med information på salladsbordet.

Förra veckan ringde det från Ugglumskolan i Partille. Här hade man tidigare sett kort från Klarebergsskolan och deras information till gästen om tallrikssvinn ville man titta mer på.

Här kan du läsa mer om Lerums visioner.
Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare.
Genom måltider kan man arbeta bättre miljö! Kommunen väljer ekologiskt och om möjligt rättvisemärktLerum har under de senaste åren arbetat för att höja den sammanlagda mängden ekologiska livsmedel i kommunen vilket har lett till att kostnadsandelen för ekologiska livsmedel har ökat från 6 % 2003 till 22 % 2010.

Lerums måltider ska vara klimatanpassade och genom god kvalitet vara ett bidrag till att målen för verksamheterna uppnås. Arbetet styrs av politiskt framtagna kvalitetsnivåer för måltidsverksamheten.

Läs mer här

lördag 6 november 2010

Energizonen - Sodexho skolkoncept

Det finns kommuner som tar hjälp av företag för att driva sina skolrestauranger. Här kan du läsa hur Sodexho arbetar med skolmat. Passa också på att titta på hur de arbetar med information till gästen. Här tror jag att vi har en del att lära.

Sodexo AB är ett av Sveriges och Nordens ledande Service Managementföretag. Sodexo tillagar och serverar vi skolmåltider på uppdrag av kommuner och friskolor.
EnergiZonen är Sodexhos koncept för skolmåltider och tar fasta på både maten och matsalsmiljön eftersom båda är lika viktiga för helhetsupplevelsen. Ökad trivsel leder till bättre matvanor och på sikt till ett bättre skolarbete.

Här kan du läsa mer om Sodexhos arbete
Så här arbetar Sodexho med skolmat
Energizonen - Sodexho skolkoncept


Förhoppningsvis så kommer det att bli ett studiebesök inom kort, håll ögonen öppna!

Trevlig kväll önskar Katarina

torsdag 4 november 2010

Mer läskigheter - Mer Halloweenfirande

Här kommer mer fina bilder på Halloweenfirande. På Restaurang Mejram som ligger i Annedals Äldreboende äter det varje dag elever från Oscar Fredriksskolan som för tillfället renoveras. Här bjöd man in alla gäster på en Halloweenlunch och det serverades Greve Draculas favorit soppa. En rykande het och mustig Gulaschsoppa. Med en fin inbjudan så skapade man förväntningar på den goda maten, festligheter och utlovade pris till den med bäst klädsel. Det lockade så klart och alla elever och pedagoger var läskigt utklädda.

Matsalen var fint dekorerad med pumpor, spindlar, spindelnät och ljus
. Sukran och Connie serverade soppa utklädda som häxor och satte lite extra knorr på festligheterna. Även här dök det upp en häxa med en råtta under armen. När alla gäster från skolan ätit sin lunch fick de boende på Annedals Äldreboende njuta av dagens lunch i den fina matsalen.

Jag blir så glad när jag ser all glädje och engagmang. En stor kram till er! Tack för att ni delade med er av era bilder // Katarina






onsdag 3 november 2010

Vi tror på samarbete

I måndags och tisdags, första och andra november, var det Mötesplats Skola på Svenska Mässan i Göteborg. Det här var ett bra tillfälle för oss att berätta om vårt projekt men också ta chansen att tala om att vi tror på ett nära samarbete med pedagoger. Vi måste arbeta tillsammans för att ge barnen de bästa förutsättningarna och vi har en viktig uppgift att se till att barnen får en positiv syn på mat, kunskap om mat, och att deras matvanor blir goda. Med mat i magen orkar eleverna mer och skolresultatet blir bättre.

Att dela med sig av information till gästen är inte alltid så lätt eftersom det oftast full fart och många gäster samtidigt i våra skolrestauranger. Genom ett bra samarbete med pedagoger så kan vi förhoppningsvis skapa en lungnare miljö i skolrestaurangerna men också få hjälp att prata viktiga mat- och miljöfrågor.

Vill du läsa informationsbladet så klicka på bilden så får du den i större format.

Vill ni sätta upp en informationsblad på din skola för att bjuda in till samarbete så hör av er så skickar vi det till er.

Trevlig kväll!// Katarina




Information om ekologisk produktion till gästen


Här kan du beställa och skriva ut informationsmaterial om ekologisk produktion och KRAV-märkt mat.


En bra sak är att man kan skriva ut KRAV-kvitto och att det då blir väldigt tydligt vilken skillnad våra val gör för miljön.

Tack alla ni som väljer KRAV-märkt!

Under 2009 bidrog produktionen av 220 400 000 liter KRAV-mjölk till:

Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i naturen med cirka : 48 000 kg

Det motsvarar 240 fyllda 200-liters badkar.


Tydligare än så här blir det inte och fler exempel finns det.


KRAVs informationsmaterial är gratis men du betalar portokostnaden.

Beställ Broschyrer från KRAV här

Du kan också välja att ladda ner och skriva ut material här

lördag 30 oktober 2010

Häxfest

I fredags var det häxfest på Annedalsskolan i Linnestaden. En bra start på höstlovet. Häxorna Petronella och Flug Stella bjöd på sin häxbrygd med tomater, paprika spetsad med vitlök för att hålla vampyrer på avstånd. Till detta bjöds det på pressade läderlappar med månbitar. För den modige fanns det rött häxvatten där en hand låg och flöt eller mjölk för den mer försiktiga att välja på som dryck.

Matsalen var mörklagd och här och var lyste värmeljus upp för att skapa rätt känsla hos gästerna som också var utklädda. Borden var fint dekorerade med ljuslyktor, pumpor och konfetti i form av fladdermöss.

På vägen därifrån höll jag på att springa ihop med en häxa. Häxhatt, läskiga och håriga händer med klor och en stor råtta under armen. Titta på bilden längst ner i högra hörnet. Någon som känner igen henne?

Vill ni se bilderna i större format så går det bra att dubbelklicka på bilden ni vill se.

Trevlig helg på er! Katarina






















































Känner ni igen häxan? Det är Anna Rombin-Sundbäck som är Kostchef i Linnestaden som är ute och smyger runt. Kanske är det den goda soppan som har lockat dit henne.

Bloggintresserade